Referenser
Innehåll:
Om referenser
Hur den bibliografiska beskrivningen (referensen) i källförteckningen ska se ut varierar beroende på vilken typ av dokument du har använt. Det är skillnad på en referens till en tidskriftsartikel och en bok, men också skillnad mellan hur du beskriver en vanlig bok och t ex en doktorsavhandling. Dessutom har det betydelse hur många författare en bok har eller om den inte har någon författare alls. Har du svårt att hitta alla nödvändiga uppgifter som behövs för att skriva en fullständig referens kan det vara smart att söka fram publikationen i den nationella databasen Libris och se hur den är representerad där.
I Harvardsystemet ska du inte ange tryckort och tryckeri. Detsamma gäller böckernas ISBN och tidningarnas/tidskrifternas ISSN, men det blir mer och mer vanligt att ange DOI-nummer för elektroniska dokument (även om det inte är formaliserat i Harvard-systemet). I de flesta fall hänvisar DOI-numret direkt till tidskriftsartikel, ett undantag är DOI-nummer till Europeiska unionens officiella tidning (EUT) där DOI-numret visar till häfte.
Numera publiceras allt fler dokument i elektronisk form och många av de elektroniska dokumenten finns även i tryck form. På webben publicerar företag, organisationer och myndigheter olika dokument som inte kommer ut i en tryckt version. Många av dessa kan beskrivas som rapporter, andra har mera formen av broschyr. Ofta är det ingen skillnad i hur den tryckta och den elektroniska publikationen ska beskrivs i en referens, men om de två dokumenten skiljer sig blir det viktigt att ange vilket som är din aktuella källa. Observera dock att det alltid ska framgå när det är en elektronisk källa och det datum då du hämtade källan.
Om du är osäker på hur en referens ska skrivas kan det vara bra att ha som en grundregel att det alltid ska vara enkelt för din läsare att förstå vad du hänvisar till.
Huvuduppslag
Nedan följer en beskrivning av hur du ska skriva huvuduppslaget beroende på om det är en eller flera författare, redaktör, organisation etc.
En författare
Den enklaste referensen är beskrivningen av en bok med en författare. Du använder då efternamn och initialer. Vissa föredrar att skriva ut förnamn i stället för att bara ange initial. Det är också korrekt, tänk dock på att vara konsekvent så att det ser likadant ut i samtliga referenser.
Frankelius, P. (1997). Kirurgisk marknadsföring: skapande av möten och relationer i en föränderlig värld. Malmö: Liber Ekonomi.
Två eller flera författare
När det finns två författare kan du använda & (istället för och) mellan författarnamnen.
Frankelius, P. & Rosén, C.G. (1993). Företaget & omvärlden: handbok i strategisk information. Malmö: Liber-Hermods.
Även om det är många författare ska alla finnas med i referensen med efternamn och initialer:
Yau, O.H.M., Lee, J.S.Y., Chow, R.P.M., Sin, L.Y.M. & Tse, A.C.B. (2000). Relationship Marketing the Chinese Way. Business Horizons vol. 43, ss. 16-24.
Redaktör
Samlingsverk och antologier som har en redaktör ska ha redaktörens namn som huvuduppslag om du hänvisar till antologin i sin helhet. Att det är en redaktör anges med (red.) mellan namnet och årtalet. Ibland är det aktuellt att referera till något av bidragen i stället för till hela antologin. Du använder då bidragsförfattarens namn som huvuduppslag men även i de fallen ska uppgifter om antologins titel samt redaktörer finnas med.
Francis, S. (red.) (1971). Libraries in the USSR. London: Bingley.
Nolin, J. (2009). Informations- och kunskapspraktiker i förvandling. I Hansson, B. & Lyngfält, A. (red.) Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Lund: Btj.
Organisationer, myndigheter etc.
Organisationer, myndigheter, föreningar, företag etc ska stå som författare när deras publikationer inte har någon personlig upphovsman.
I många fall kan namnet skrivas i sin helhet, men när namnen är långa och krångliga har de ofta en accepterad akronym som du kan använda i texthänvisningen. I referensen är det dock nödvändigt att skriva ut hela namnet och för att underlätta för läsaren är det bra om du även tar med akronymen.
International Federation of Library Associations and Institutions, IFLA (2007). Guidelines for library services to babies and toddlers. [Elektronisk]. The Hague: IFLA Headquarters. Tillgänglig: http://archive.ifla.org/VII/d3/pub/Profrep100.pdf [2010-07-21]
Finansinspektionen. (2010). Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning. [Elektronisk] Rapport. Stockholm, Finansinspektionen. Tillgänglig: http://www.fi.se/Templates/Page____12415.aspx [2010-07-21]
Olika typer av publikationer
Nedan följer beskrivningar av referenser till ett urval av de vanligare publikationstyperna.
Bok
Referensen till en bok kan sägas vara den grundläggande och enklast utformade referensen. Uppgifter som författarnamn, utgivningsår, titel, utgivningsort samt förlag ska alltid finnas med. Ibland är det omöjligt att reda ut när en text har publicerats. I de fallen använder vi u.å. Det är en förkortning för utan år och ska placeras inom parentes på samma sätt som årtalet. Du ska också ange uppgifter om upplaga såvida det inte är första upplagan. Om boken tillhör en serie ska serieuppgift skrivas inom parentes i slutet av referensen.
Eklund, K. (2007). Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin.11. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Boken nedan finns både som en tryckt bok och som en e-bok. Det är ofta onödigt att göra skillnad på tryckta och elektroniska böcker och artiklar, eftersom de allt som oftast är identiska när det gäller såväl innehåll som paginering. Ibland uppdateras emellertid elektroniska böcker oftare än de tryckta och det är då viktigt att markera vilken version du tagit del av. Ta därför för vana att alltid ange typ av källa (anges efter titel) samt datum när du hämtade materialet (anges sist i referensen) när du använder dig av elektroniska källor.
För att markera i referensen att en bok är elektronisk ska du ange följande tillägg:
-
[Elektronisk] efter titel
-
Tillgänglig: efter förlag. Om boken finns tillgänglig i en prenumerationsdatabas räcker det med att ange namnet på databasen (t ex NetLibrary i exemplet nedan), om boken däremot ligger åtkomlig direkt via webben ska du ange URL istället.
-
[Datum]: när du hämtade dokumentet ska anges inom hakparentes sist i referensen.
Jämförelse av referenser till en och samma bok, med respektive utan elektroniska markörer:
Borjas, G.J. (1999). Economic research on the determinants of immigration: lessons for the European Union. Washington: World Bank.
Borjas, G.J. (1999). Economic research on the determinants of immigration: lessons for the European Union [Elektronisk]. Washington: World Bank. Tillgänglig: NetLibrary. [2001-08-03]
Del i en bok (antologi)
Ibland består böcker av bidrag från flera författare. Det är vanligt i festskrifter, handböcker, årsböcker och konferenstryck. När du har använt en sådan bok ska du referera till den del du har läst. Termen ”I” används före antologins titel för att visa att det är en del av en större helhet som du refererar till och du anger vanligtvis vilka sidor bidraget omfattar, alternativt numret på kapitlet om det är aktuellt.
Nolin, J. (2009). Informations- och kunskapspraktiker i förvandling. I Hansson, B. & Lyngfält, A. (Red.) Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Lund: Btj, ss 257-282.
Verk med flera delar
Ibland är din källa en del av ett större verk. Du måste då uppge från vilken del du har hämtat dina uppgifter.
Selnes, F., & Sallis, J. (2003). Promoting relationship learning. I Egan, J. & Harker, M.J. (red.), Relationship marketing. Vol. 3. Paradigm or perspective: The future of relationship marketing. London: SAGE Publications, ss 277-304.
Uppslagsverk
När du har hittat korta osignerade artiklar ska du referera till uppslagsverket, men var noga med att ange i texten vilket uppslagsord du har sökt på. När du har läst långa och signerade artiklar ska du skriva referensen som en del i ett verk.
Nationalencyklopedin (1989-1996). Höganäs: Bra Böcker.
Hagström, B. (1989-1996). Norska. I Nationalencyklopedin. Bd. 14, ss 285-287.
Hagström, B. (2001). Norska. [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. 19 skärmsidor. Tillgänglig: http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp [2001-08-20]
Tidskriftsartikel
Referensen till en tidskriftsartikel har stora likheter med referens till del i ett verk. Referensen inleds med artikelns författare följt av år och titel. Om författaren är okänd används artikelns titel som huvuduppslag. Därefter följer information om tidskriftens titel, volym och på vilka sidor artikeln finns.
Tidskriftens titel ska skrivas med kursiv stil. För svenska tidskriftsartiklar behöver du inte ta med uppgift om årgång eller volym eftersom de alltid följer utgivningsår. För utländska tidskrifter är däremot uppgift om volym mycket viktig. Det finns tidskrifter som utkommer med flera volymer per år eller att en volym går över två år. För vetenskapliga tidskrifter behöver du inte ha med uppgift om häfte eftersom de i regel har fortlöpande paginering.
Internationella vetenskapliga tidskrifter som publiceras elektroniskt behöver du inte ange som elektroniska dokument.
Hawes, D.K. (1993). Marketing tourism destinations: a strategic approach. Journal of travel research, vol. 31, ss 74-75.
Kuhlthau, C. (1993). Inside the search process: information seeking from the user’s perspective. Journal of the American Society for Information Science,vol. 42, ss 361-371.
Danielsson, C. (2010). Noteringar: Kontantfaktura eller kassaregister? [Elektronisk] Balans (6-7). Tillgänglig: FAR Komplett. [2010-07-21]
Åsberg, M., Grape, T., Krakau, I., Nygren, A., Rohde, M., Wahlberg, A. & Währborg, P. (2010). Stress as the Cause of Mental Illness. Läkartidningen, ss 1307-1310.
Tidningsartikel
Att referera till en tidningsartikel har stora likheter med hur du refererar till en tidskriftsartikel. Skillnaden ligger i att för tidningar redovisas det datum tidningen kom ut. Uppgifter som årgångar och häften finns inte. Om du läst en elektronisk version av artikeln anger du vilken databas tidningen finns i och datum när du hämtade den.
Levander, M. (1999). Stress ger fler uppsägningar. Dagens Nyheter, 21 juli.
Lundell, S. (2001). Fackens strejkkassor förlorar 3 miljarder. Dagens industri, 31 juli.
Höjd ränta bankens hopp. (2010). [Elektronisk] Dagens Nyheter, 26 april. Tillgänglig: Mediearkivet. [2010-07-21]
Speciella dokument
Att en bok är en doktorsavhandling eller ett konferenstryck är viktiga uppgifter för läsaren. Det berättar om innehållets nivå, aktualitet, tillförlitlighet och kvalitet men också om möjligheten att få tag i dokumentet. Det är därför viktigt att sådana uppgifter finns med i referenserna.
Akademisk avhandling
Doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar ska ha uppgift om universitet där examen är avlagd. Du använder förkortningen diss. för doktorsavhandling och lic.-avh. för licentiatavhandling.
Bruce, C. (1997). The Seven faces of information literacy. Diss. University of New England, Australia. Adeleide: Auslib Press.
Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Diss. Göteborgs universitet. Borås: Valfrid.
Lind, M. (1996). Affärsprocessinriktad förändringsanalys: utveckling och tillämpning av synsätt och metod. Lic.-avh. Linköpings universitet. Linköping: Univ. (FiF-avhandling; 1)
Konferenstryck
Föredrag på konferenser och seminarier publiceras i samlingsverk. Dessa kallas proceedings. Där publiceras alla bidrag vid en konferens.
För att identifiera rätt konferens är konferensort och tidpunkt för konferensen mycket viktiga uppgifter som du alltid ska ta med om de är kända. Utgivningsår och konferensår är ibland samma år. Båda ska årtalen ska finnas med, det vill säga även när det är samma år. När du refererar till ett konferensbidrag refererar du till en del i en bok. Ibland publiceras sådana bidrag i tidskrifter och behandlas då som en vanlig tidskriftsartikel. I det fallet är uppgiften om konferensort och konferensår att betrakta som en service till din läsare och inte nödvändig för att hitta rätt publikation.
Soh, C., & Markus, M.L. (1995). How IT creates business value: A process theory synthesis. [Elektronisk] I Kemerer, C. F. (red.), Sixteenth International Conference on Information Systems (ICIS) (pp. 29-41). Amsterdam, Netherlands 10-13 December. Tillgänglig: http://aisel.aisnet.org/cgi/viewcontent.cgi?article=1047&context=icis1995 [2010-07-21]
Watson, I. (1998). Internet, intranet, extranet: the hype and the hope. Baserad på bidrag vid TLS höstkonferens 1997. Tidskrift för dokumentation, ss 1-7.
Rapporter
Om rapporten ingår i en rapportserie är det värdefullt om serieuppgifter kommer med.
Larsson, Å. (1998). Vindkraft i lokala och regionala nät: elektriska egenskaper och el-kvalitet. Stockholm: Elforsk (Elforsk Rapport, 1998:20).
Opublicerade verk
Ibland behöver vi använda dokument som inte är publicerade. Det anges med frasen Opublicerat manuskript efter dokumentets titel.
Selme, A. (1998). Databaser - sökteknik - referenser: en lathund från biblioteket. Opublicerat manuskript. Borås: Högskolan, biblioteket.
Elektroniska dokument
Många publikationer som tidigare gavs ut i tryckt form finns nu antingen även (eller till och med enbart) som elektroniska dokument, åtkomliga via webben. Material som är åtkomligt via webbsidor kan inte betraktas som en enhetlig publikationstyp och hur du refererar till material från webben skiljer sig därför åt från fall till fall. Det gäller därför att noggrant utröna vilken typ av publikation det rör sig om. Är det t ex en artikel från en tidning så bör referensen utformas som för just elektroniska tidningsartiklar etc. Se exempel för olika publikationstyper ovan.
Men det finns också en rad unika elektroniska publikationstyper som t ex e-postlistor, bloggar, poddsändningar och webbvideor. Det som är viktigt att vara medveten om vid användandet av material från webben är att de kan flyttas eller tas bort helt – de kan med andra ord vara mindre beständiga än tryckta källor. Det är därför viktigt att välja källor som du bedömer kommer att finnas kvar och att du beskriver dokumentet så tydligt som möjligt så att det kan lokaliseras även om dess URL ändras. Det är oftast bra att spara ner en kopia av alla elektroniska dokument du använder dig av till din hårddisk. På så vis kan du alltid styrka dina påståenden, även om dokumentet skulle ändras eller försvinna från webben.
När du refererar till ett elektroniskt dokument ska du alltid ange vilket datum du hämtade dokumentet, en uppgift som placeras inom hakparentes i slutet av referensen.
Om det krävs speciella program eller liknande för att tillägna sig informationen ska även det anges i referensen. Dokument som är publicerade på webbsidor ska också ha uppgift om var de återfinns i form av tilläggsordet Tillgänglig följt av URL. Om det är själva webbsidan som du refererar till räcker det med själva URL:en, utan tilläggsordet Tillgänglig.
Om URL:en är lång och komplicerad är det bättre att ange vägen till dokumentet från startsidan på den webbplats där dokumentet finns. Du anger då startsidans URL och därefter de olika rubriker som man i följd behöver klicka på för att komma åt dokumentet:
Uppsala universitet (2012-06-19). Studentnätet UpUnet-S. Tillgänglig: http://uadm.uu.se/ IT-avdelningen / IT för studenter / Studentnätet UpUnet-S [2012-06-29]
När du anger en URL ska du alltid kolla att URL:en är beständig.
Blogg
Norling, E. (2007). Uppsatser om användardefinierad taggning. Bibliotek 2.0 [Blogg]. 23 september. http://www.bibliotek20.se/ [2010-06-17]
E-postlista
Utter, M. (2010). Teknikutbildningars biblioteksnätverk. [e-postlista] 1juni, Biblist http://segate.sunet.se/cgi-bin/wa?A0=BIBLIST [2010-06-23]
Lärobjekt
Karolinska institutets bibliotek (2009). Vad är en vetenskaplig artikel? [Lärobjekt]. Tillgänglig: http://bridge.kib.ki.se/vetartikel/player.html [2010-07-21]
Forum
Thompson, M. (2010). 78% have experienced a vendor audit in the last year. The ITAM review forum [Forum]. 2 december. http://www.itassetmanagement.net/2010/12/02/78-experienced-vendor-audit-year/ [2011-06-29]
Webbsida
För webbsidor som inte går att direkt hänföra till någon annan publikationstyp gäller att referenser skrivs enligt följande grundmodell: Upphovsman (datum för senaste uppdatering). Titel. Tillgänglig: URL [Datum för åtkomst].
UU Innovation (2012-06-21). En värdefull idé baserad på forskningsresultat. Tillgänglig: http://www.uuinnovation.uu.se/ UUAB / Att starta bolag [2012-06-29]
Uppsala universitet (2012-06-21). Studentstaden Uppsala - gränslösa möjligheter. http://www.uu.se/utbildning/studentstaden_uppsala/ [2012-06-29]
Multimedia och mikromedia
Du ska ange vilken typ av media du har läst. Det ska anges inom en hakparentes. Du bör också ange format. Exempel: video: DVD, film: 35 mm och mikrofilm: 8mm.
TV-program och film
Vetenskapens värld (2010). Världshavens försurning. [TV-program] Sveriges Television, SVT 2 15 mars.
Vad är en vetenskaplig artikel? (2007). http://www.youtube.com/watch?v=HgpoHuPj3ww [2010-06-23]
Radio
Sommar (2008). Dolph Lundgren. [Radioprogram] Producent: Helena Groll. Sveriges Radio, P1 19 juli.
Poddradio
SR Minnen (2008). Datorn ond eller god? 1976 [Poddradio] Sveriges radio 24 januari. http://sverigesradio.se / Poddradio / Vetenskap/Miljö / SR Minnen
Att hänvisa i andra hand
Om den författare som du har läst hänvisar till ett verk som du själv inte har läst, ska detta klart framgå i dina referenser. Referensen ska innehålla bibliografiska uppgifter för båda publikationerna.
Enligt reglerna ska den text som det fokuseras på stå först i referensen. Det är emellertid enklare att alltid referera till den text som du har läst. Du använder termen citerar innan du skriver referensen till den text som din författare har läst. Se också hur du ska skriva i texthänvisningen.
Rader, H.B. (1996). User education and information literacy for the next decade - an international perspective. Reference services review, vol 24, ss. 71-75. Citerar Doyle, C.S., Information literacy in an information society: A concept for the information age. (Washington DC: ERIC, 1994).
Muntliga källor
Till muntliga källor hör intervjuer, telefonsamtal, e-post, brev och föreläsningar. Däremot räknas diskussionsgrupper till elektroniska källor. Du ska alltid ha tillstånd från personen i fråga innan du refererar till en muntlig källa. Observera att du normalt inte ska redovisa dina intervjupersoner när du gör en kvalitativ undersökning, utan dessa personer ska normalt anonymiseras.
Enligt informatik och medias guide till Harvardsystemet anger du den muntliga källan i en fotnot på den sida där du refererar till den och redovisar dem under rubrik muntliga källor i källförteckningen.
I texten:
Johansson2 menade ...
I fotnoten:
2 Hans Johansson VD Volvo, telefonsamtal den 11 februari 1999.
För att visa till kortfattad faktainformation på webbsidor är det också lämpligt att använda fotnot, alternativet är att lägga webbadressen i texten. Glöm inte att ange i texten vad du visar till. Pressmeddelanden, rapporter, skrifter etc. som är publicerade på sidan ska redovisas på samma sätt som skriftliga källor.
Tecken i referensen
Följande tecken används i referensen:
|
, (komma) används: |
- mellan författarnamnen om det finns flera författare till samma verk: Chappel, Virginia, Hensley, Randall & Simmons-O`Neill, Elizabeth (1995). |
|
: (kolon) används: |
- mellan volym och häfte i en tidskriftsartikelreferens: Journal of School Psychology, vol. 39: 2, ss 161-175 |
|
/ (snedstreck) används: |
- mellan avdelningarna, när du anger vägen till en del i ett elektroniskt dokument: |
|
& (et-tecknet) används: |
- i stället för och mellan namnen när det finns flera författare: Frankelius, Per & Rosén, Carl-Gustaf (1993). |
Förkortningar och termer
I referenserna används även en del förkortningar. Generellt gäller att du använder förkortningar på det språk som du skriver din uppsats på. Skriver du på svenska ska dina förkortningar vara svenska oavsett hur det ser ut i källorna.
| bd. | band |
| diss. | dissertation (doktorsavhandling) |
| m fl | med flera (et al. på engelska) |
| kap. | kapitel |
| lic.-avh. | licentiat avhandling |
| red. | redaktör |
| s | sida |
| ss | sidorna |
| uppl. | upplaga, innebär att bokens innehåll är uppdaterat |
| u.å. | utan år, används när du inte kan hitta någon uppgift om när ett dokument är utgivet |
| vol. | volym, används för att ange årgång i utländska tidskrifter. Eftersom volym inte motsvarar årgång, använder vi vol. för att undvika missförstånd. För svenska tidskrifter används inte uppgift om årgång eftersom den alltid motsvarar ett års utgivning |
Generellt om att referera | Harvardsystemet | Texthänvisningen | Referenser | Källförteckningen
Guide till Harvardsystemet by Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 3.0 Unported License. Based on a work at www.hb.se.