Harvardsystemet

Harvardsystemet, som första gången användes 1881 vid Harvard University, har varit det rådande systemet inom naturvetenskaperna i många år och blir allt vanligare även inom samhällsvetenskaperna.

Harvardsystemet hör till författare-år-stilarna och består av två delar, en hänvisning i texten (texthänvisningen) och en bibliografisk beskrivning (referensen). Texthänvisningen är en parentes som vanligtvis består av författarens efternamn och utgivningsår. Varje gång du använder information eller uppgifter från en annan källa ska du skriva en texthänvisning.

Texthänvisningen pekar till den fullständiga bibliografiska beskrivningen av dokumentet i källförteckningen. Det är därför viktigt att texthänvisningen stämmer överens med huvuduppslaget i referensen.

I texten:

Prior to the Bologna Process and the development of the model, some of the teachers are what McGuinness (2007) refers to as “heavy users of library …

Referensen i källförteckningen:

McGuinness, C. (2007). Exploring strategies for integrated information literacy. Communications in Information Literacy, vol. 1, pp. 26-38

Muntliga källor redovisar du enligt informatik och medias guide till Harvardsystemet i fotnoter samt under rubrik muntliga källor i källförteckningen.

Hur du ska skriva referenserna beror såväl på typ av dokument som på typ av medium. Det ser med andra ord olika ut om du beskriver en bok eller en tidskriftsartikel samt om dessa är tryckta eller elektroniska. I den här guiden finns flera exempel på hur det ska se ut och vilka uppgifter som ska finnas med. Ibland kan det vara svårt att på dokumentet se vem som är författare eller utgivare, om publikationen hör till en serie och dylikt. Använd dig i så stor grad som möjligt av bibliografiska beskrivningar som du hittar i Libris och andra databaser.

Definitioner

Följande uttryck är det bra om du är bekant med:

Akronym	Förkortning som består av initialer, t ex FN - Förenta Nationerna.
Alfabetisk ordning	Alfabetisk ordning: ordningsföljd som bygger på den fasta, hävdvunna ordningen mellan bokstäverna i alfabetet. Kallas också bokstavsordning.
Antologi	En bok som består av bidrag från olika författare.
Bibliografi	En förteckning över böcker enligt ett visst system, t ex inom ett visst ämne eller ett lands samlade utgivning (nationalbibliografi).
Bibliografisk beskrivning	De uppgifter om ett dokuments författare, titel, sidantal, tryckår, förläggare etc som behövs för en entydig identifiering av dokumentet.
Huvuduppslag	Det ord som ett tryckt dokument ordnas under i en bibliografi, förteckning eller referenslista. Det kan t ex vara författarens efternamn, bokens titel eller en organisation.
Konferenstryck	Referat från seminarier och konferenser.
Källa	Där du har hämtat dina uppgifter. Det kan t ex vara en databas, en bok, en tidskriftsartikel eller liknande.
Källförteckning	Förteckning över de publikationer som ligger till grund för dokumentet. I Harvardsystemet ska källförteckningen vara i alfabetisk ordning.
Monografi	En bok som behandlar ett relativt avgränsat ämne och som har samma författare för hela verket.
Referens	Bibliografisk beskrivning av en källa.
Texthänvisning	Harvardsystemet använder en parentes i texten för att ange när en uppgift är hämtad från en annan källa. Inom parentesen finns vanligtvis enbart ett författarnamn och ett årtal.
Tidning	Periodiskt utgiven publikation avsedd för spridning bland allmänheten och innehållande allmänna nyheter.
Tidskrift	En periodisk publikation som skiljer sig från (dags)tidningen genom att den inte kommer ut lika ofta och vanligen inte förmedlar dagsnyheter utan fackkunskap, kulturmaterial eller förströelse.

Generellt om att referera | Harvardsystemet | Texthänvisningen | Referenser | Källförteckningen

 

Guide till Harvardsystemet by Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 3.0 Unported License. Based on a work at www.hb.se.