Blogg - Digital Innovation Gotland

Blogginlägg med tankar kring aktuella aktiviteter inom DIG samt populärvetenskapliga publikationer. 

2020-06-04

Vilka regler kring vett och etikett råder när ett digitalt möte äger rum?

Erica Mårhén: Under rådande omständigheter i omvärlden blir det digitala mötet en alltmer naturlig del av arbetsdagen för många. Vi blir alla, mer eller mindre, ofrivilliga nybörjare i en ny version av realiteten. Vissa är kanske vana vid detta sedan tidigare, medan andra får en ny verklighet på arbetet att förhålla sig till. Social distansering behöver inte nödvändigtvis innebära att man inte längre kan ses, man träffas bara helt enkelt på ett annat sätt. Men hur skiljer sig då de normer och regler åt kring det sociala samspelet, beroende på om deltagandet sker via ett fysiskt – kontra ett digitalt – möte? Och hur får man till stånd ett lyckat digitalt möte med tanke på dessa sociala regler?

Det finns ett antal enkla tips att tänka på för att öka förutsättningarna för att få till ett bra möte via cyberspace, här listas några av dessa:

• Bra teknisk utrustning – ljud och bild
• Kunskap/erfarenhet kring det digitala mötesverktyget
• Insikter och medvetenhet kring den egna – och andras – betydande roll för mötets kvalitet
• Digital vett och etikett
• Se – och dra nytta av - fördelarna med digitala möten

Den tekniska utrustningen, och kunskapen kring denna, skulle kunna vara en grundförutsättning för att ha möjlighet att lyckas med det digitala mötet. Att känna sig trygg i det mötesforumet man befinner sig i kan skapa en grundtrygghet som ger möjlighet att fokusera på det sociala samspelet mötesdeltagarna emellan. För att undvika onödig mötestid kan det kännas värdefullt att slippa ödsla onödig tid på att tekniken vållar besvär, denna risk torde minska ifall den som är ansvarig för tekniken är väl orienterad och behärskar den tekniska utrustningen och de digitala förutsättningarna.

En bra ljudkvalitet kan göra stor skillnad för kvalitén på det digitala mötet, och även insikten om att du inte själv alltid är medveten om vilka problem som kan orsakas av onödiga ljud. Skrapet av ett stolsben, sörplande ljud när någon dricker eller ett dovt och kontinuerligt bakgrundsljud förstärks genom datorns ljudsystem. Att alltid använda någon form av headset, och att trycka mikrofonen på "mute" när man inte pratar, har visat sig effektivt i detta avseende.

De flesta av oss är förmodligen uppfostrade med att hysa en viss respekt till sina medmänniskor genom att bland annat lyssna, utan att avbryta, när någon annan pratar. Denna regel måste nog dessvärre reduceras en aning när ett digitalt möte hålls. För om ingen någonsin avbryter när någon annan pratar, kommer det antingen utspelas en monolog eller så kommer det bli helt tyst i det virtuella mötesrummet. I och med att det i princip alltid råder en viss fördröjning av ljudet så är det i näst intill omöjligt att inte råka avbryta någon som redan pratar, när en dialog ska föras. Det gäller då att inte ta illa upp när någon avbryter, samt att tystna när någon annan vill göra ett inspel eller svara. Att ta ännu längre konstpauser än vanligt medan man talar samt artikulera kan rimligtvis inbjuda till ökad dialog och förståelse för varandra. Att våga uppmärksamma någon på att ljudet inte hörs, eller har störningar, kan hjälpa samtliga mötesdeltagare till en bättre mötesupplevelse.  

Koncentrationen får sig en stor utmaning vid digitala möten. Många sinnen, såsom hörsel och syn, måste jobba på ett nytt och i vissa fall ovant sätt framför skärmen. Därför bör det finnas tidsutrymme för en liten paus åtminstone var 30:e minut. Om varje mötesdeltagare sitter själv framför sin egen dator kan möjligen liknelsen med att sitta framför en tv göras. Varje deltagare blir så att säga medverkande i det aktuella mötets tv-program. Hur man sitter, vad man gör och vad som kan skymtas i bakgrunden uppfattas oftast tydligt av de andra mötesdeltagarna. Och av dig själv. Detta kan ta mycket energi och anspänning i anspråk. Vid ett möte framför skärm kan det därför vara bra att tänka igenom dessa aspekter innan, och vid vissa tillfällen bör kanske kameran vara avstängd för andras skull.

Att skapa ögonkontakt – och utläsa social kontext – är svårare framför en skärm. Medvetenheten kring detta kan vara en betydande faktor för att få, eller arrangera, ett lyckat möte i cyber space. Vetskapen blir viktig kring att alla ser olika saker på sina skärmar. Insikten kring att det är omöjligt att titta in i kameran (för känslan av att kunna skapa ögonkontakt) samtidigt som man tittar på den man pratar med på sin skärm blir betydelsefull. Kroppsspråk, nickningar, miner och sinnesstämningar tränger inte alltför ofta igenom skärmen. Många av de sinnena vi är vana vid att använda vid ett fysiskt möte får med andra ord vila vid ett möte som sker med digitala mötesverktyg.

Det kan vara bra att sätta upp tydliga mötesregler, och en bestämd dagordning, för samtliga deltagare att ta del av redan innan mötet början för att undvika eventuella missförstånd och tidsspill. Då ökar kanhända möjligheterna till att mötesdeltagandet sker under ungefär liknande förutsättningar, och mötet kan måhända bli mer effektivt.

Men vad kan då fördelarna med det digitala mötet vara? Trots den besynnerliga situation som i princip hela världen nu hamnat i, är det faktiskt betydande stor volym av vårt lands verksamheter och samhällsviktiga funktioner som har kunnat fortgå och upprätthållas. Kanske – bland annat – just tack vare det digitala mötet. Att kunna vidmakthålla social samvaro trots fysisk distansering kan ha varit en av framgångsfaktorerna för vår överlevnad. Det kan faktiskt ibland upplevas som mer lättillgängligt, och mindre tidskrävande, att mötas digitalt. Bättre än att inte alls få träffas i alla fall..

Nya sociala krav ställs i dessa tider på den redan så moderna människan. Vissa har mer eller mindre forcerats in i den digitala mötesvärlden. Vi på Digital Innovation Gotland (DIG) skulle därför i dessa tider vilja ta tillfället i akt och tillsammans med Gotlands företagare reflektera kring frågor apropå digitaliseringens nya roll:

• Hur har förutsättningarna eventuellt förändrats de senaste månaderna?
• Hur tänker ni kring digitalisering nu, jämfört med förut? Kommer vissa arbetssätt vi tvingats till nu att bestå i framtiden?
• Vilket stöd för digitalisering behöver öns företag, på kort och lång sikt med tanke på rådande omständigheter?

Välkommen att reflektera tillsammans med oss, låt oss boka in ett lyckat digitalt möte!

Erica Mårhén, projektledare Digital Innovation Gotland, institutionen för informatik och media, Uppsala universitet.
 

2020-05-06

Mobilt FoU-labb för sakernas internet på Gotland

Vad är datadriven innovation?

Elin Uppström: Datadriven innovation är ett spännande koncept, sätter man ihop orden innovation och datadrivet ges intryck av att datadriven innovation innebär innovation som kommer från data istället för från mänskliga idéer eller inspiration. Det tycker jag är lite märkligt, även företag som är datadrivna i hög utsträckning såsom Google eller Amazon har ju människor som i hög utsträckning fortfarande avgör vilka data som ska samlas in, hur de ska analyseras och vad analyserna ska leda till.

Det krävs alltså personer med innovativa idéer även i ett datadrivet företag. Det krävs också att vissa förutsättningar är på plats för att data ska kunna generera värde för ett företag. En bra start är följande punkter kan bockas av när det gäller företagets data:

• data är åtkomligt
• det finns tillräckligt med data
• du har användbar data
• din data är förståelig
• din data går att underhålla

Vad flera företag som är datadrivna har gemensamt är dessutom att man ger de anställda stora möjligheter att förverkliga innovativa idéer och att företagskulturen i sig strävar efter att vara innovativ. Man har alltså gjort innovation till en del av det dagliga arbetet.

Dock spelar såklart data en stor roll i hur ett datadrivet företag exempelvis kan skaffa sig konkurrensfördelar och vara innovativa. Ett datadrivet företag har viljan och kapaciteten att använda data för att veta mer och därmed skapa möjligheter att vara bättre i många olika aspekter. Ett exempel är förmågan att bemöta kunder på ett närmast personligt plan via olika kanaler, såväl digitala som fysiska. En möjliggörare för detta är just att företagen samlar in data om sina kunder och använder dessa för att skräddarsy rekommendationer och skapa personliga möten med sina kunder.

Datadrivna företag kan också karaktäriseras av att de hela tiden testar nya sätt att kommunicera med sina kunder, att de är villiga att komplettera mänskligt beslutsfattande med datadrivna insikter och rekommendationer och att de hanterar data från olika källor, såväl intern och extern data och även är beredda att analysera data även om värdet med analysen ännu är okänd.

Det finns många olika sätt för företag att vara datadrivna, och det är inte enbart företag som har som affärsidé att profitera på data genom att sälja den som är datadrivna. Andra exempel på mönster som kan användas för att skapa affärsvärde med data är att digitalisera produkter, exempelvis böcker som kan lyssnas på via prenumerationer eller läsas på digitala läsplattor. Att förstärka befintliga produkter med sensorer som kan samla in data som sedan kan användas för att förbättra underhåll eller produkten självt.

Ett sätt att testa och utveckla sina datadrivna affärsmodeller är att skissa dem med hjälp av olika verktyg, på workshopen fick deltagarna använda en modell, kallad Datadriven Business Model (DDBM) Innovation Blueprint [1]. Med hjälp av sex olika frågor är avsikten att hjälpa befintliga företag att skapa datadrivna affärsmodeller.

En workshop i datadriven innovation – låt din data göra nytta – anordnades av forskningsprojektet DIG i februari 2020. Elin Uppström var ledare och deltagare var såväl gotländska företag som studenter och personal vid institutionen för informatik och media på Campus Gotland, Uppsala universitet. 

Elin Uppström, universitetslektor på institutionen för informatik och media, Campus Gotland, Uppsala universitet.

2020-02-24

Workshop i datadriven innovation: låt din data göra nytta

Jag hade förra veckan äran att leda en workshop i datadriven innovation, som anordnades av forskningsprojektet DIG. Deltagare var såväl gotländska företag som studenter och personal vid institutionen för informatik och media på Campus Gotland.

Vad är egentligen digital innovation, hur ser en omnikanal kundresa ut och på vilka sätt kan företag vara datadrivna var några av de frågeställningar som diskuterades. Vi gjorde också flera olika gruppövningar kring vad företagens data skulle kunna användas till, hur en datadriven affärsmodell skulle kunna se ut och vilka förutsättningar som krävs för att använda företagens egen data för att innovera verksamheten.

En utmaning med att hålla en workshop i digital innovation är att utvecklingen går så snabbt och att mognaden hos olika företag, och därmed utmaningarna och möjligheterna ser så olika ut. Vissa har precis startat sin resa mot att bli mer datadrivna, eller än så länge enbart tänkt tanken, medan andra kommit en bra bit på väg mot att göra datadriven innovation en del av det dagliga arbetet.

Så såg det också ut för de företag som deltog på workshopen, där stämningen var mycket god och intresset starkt. Jag ser mycket fram emot att få följa exempelvis Lummelundagrottans resa mot att bli mer datadrivet. Intressant också att Svenska Spel kommit så långt på sin resa och att de representanter som deltog därifrån var villiga att dela med sig lite av sin kunskap.

Tack för en inspirerande förmiddag!

Elin Uppström, universitetslektor på institutionen för informatik och media, Campus Gotland, Uppsala universitet
 

2020-01-14

Om digitalisering: Att inte koka en ö

Samhället och människans tillvaro förändras kontinuerligt. De senaste årtiondena har digitaliseringen medfört stor förändring – även om det inte är något vi reflekterar över dagligen. Det något morbida uttrycket “som att koka en groda” ligger nära till hands. I det här fallet är det dock smygande förändringar i samhället det gäller. Dessa påverkar Gotlands invånare, företag, och offentliga förvaltning, som kontinuerligt förhåller sig till vad som sker i omvärlden.

Den digitala transformationen av samhället har under de tre senaste decennierna fundamentalt förändrat stora delar av hur vi som människor interagerar med varandra, såväl privat som professionellt. En viktig fråga är hur vi förhåller oss till dessa förändringar – de kan både betraktas som ett nödvändigt ont (“vi måste ju hänga med”) och som en fantastisk möjlighet (“vi kan utvecklas och ligga i framkant”).

Givet den accelererande teknikutvecklingen – den saktar inte av, snarare tvärtom – finns ingen anledning att tro att kommande decennier blir mindre drastiska. I nuläget sker stark utveckling inom områden som artificiell intelligens, sakernas internet och datadrivna tjänster. Denna utveckling (och det ännu okända) kommer säkerligen att starkt påverka individer, företag, offentlig sektor och samhället i stort framöver.

Gotland står väl rustat. Inte minst genom den stora bredbandssatsning som genomförts och den pågående satsningen på ett LoRa-nät för att möjliggöra sakernas Internet på hela ön. Infrastrukturen möjliggör kvalificerade digitala tjänster som kan skapa mycket värde framöver. Vidare återfinns på Gotland en mängd aktörer med kvalificerad digitaliseringskompetens, såväl bland företag som inom Uppsala universitet – Campus Gotland. Det finns dessutom en stark community-känsla och samverkanskultur som bör värnas och ytterligare stärkas. Denna manifesteras på otaliga sätt, inte minst genom det strategiska partnerskapet mellan Region Gotland och Uppsala universitet.

Ett gammalt talesätt säger att det är enkelt att förutse framtiden – det svåra är att ha rätt. Förutsägelser är ibland överdrivet positiva till ny teknik, t ex Alex Lewyts (VD för Lewyt Vacuum Cleaer Company) uttalande 1955 att kärnkraftsdrivna dammsugare antagligen kommer att vara en verklighet inom 10 år. Idag förefaller idén absurd. Andra är överdrivet skeptiska, t ex Steve Ballmer (koncernchef för Microsoft) som 2007 menade att det inte finns en chans att iPhone kommer att få någon betydelsefull marknadsandel. Med facit i hand har marknadsandelen varit ca 15% under lång tid, på en växande marknad för smartphones. iPhones koncept som plattform för appar från tredje part visade sig vara tongivande för mobiltelefonins utveckling.

Svårigheter att förutse framtiden är dock inget argument för att inte försöka. I en föränderlig omvärld är det viktigt att ständigt uppdatera kunskap, tjänster och processer för att fortsätta vara relevant och konkurrenskraftig. Framtiden är ett oskrivet blad. Vi skapar den till stor del själva genom vårt sätt att reflektera kring och driva förändring.

På en plats som Gotland verkar många små aktörer med stark entreprenörsanda. Det är komplicerat, särskilt för mindre företag, att förhålla sig till omvärlden och till den snabba tekniska utvecklingen. Här spelar samverkan en stor roll. Genom att dela kunskap och gemensamt arbeta med innovation förbättrar vi möjligheterna att framgångsrikt utveckla näringsliv och offentlig förvaltning. Vi skapar framtiden i samverkan. Vi ökar chansen att “ha rätt” om framtiden genom att dra nytta av varandras omvärldsbevakning och genom kloka samarbeten mellan företag, akademi och offentlig förvaltning. Potentialen är stor i gemensamma utvecklingsprojekt där praktik, forskning och utbildning sker i växelverkan.

Jag skriver detta i egenskap av projektledare för Digital Innovation Gotland (DIG), ett projekt finansierat av Tillväxtverket och Region Gotland. Vi kommer under våren att kommunicera ett flertal exempel på erfarenheter och lärdomar från ett antal samarbeten som initierats genom DIG-projektet. Vi vill på detta sätt stimulera till medvetenhet om hur vi på Gotland kan ligga i framkant vad gäller digitalisering. Alternativet är att oreflekterat och passivt “hänga med” – för att om ytterligare ett par decennier tvingas inse att vi, liksom den kokta grodan, inte förstått vad som pågår runtomkring oss.

Avslutningsvis vill jag i dessa tider av fake news poängtera att det är en faktoid att en groda inte märker att vattnet blir varmare och varmare. Grodan kommer att ta sig ur vattnet så fort det börjar bli obekvämt varmt. Jag överlåter till läsaren att bedöma vad detta har för innebörd för resonemanget i stort.

Jonas Sjöström, projektledare, Digital Innovation Gotland (DIG)
Docent i informationssystem vid Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet - Campus Gotland
 

2019-12-19

Glöggmingel och digital innovation

Årets sista aktivitet för Digital Innovation Gotland blev ett givande glöggmingel. Företag som under den gångna hösten deltagit i samtal angående digitalisering och digital innovation var inbjudna. De fick träffa varandra samt höra DIGs projektledningsgrupps förslag på aktiviteter med olika teman för att få möjlighet till samverkan och kunskapsutbyte under första halvan av 2020. 

2019-11-22

Digitalt gosedjur på besök

Till dagens styrgruppsmöte var en mycket speciell gäst inbjuden, nämligen ett digitalt husdjur. Primärt används dessa inom socialförvaltningen för omvårdnad av patienter med demenssjukdom. Detta har blivit väl mottaget och uppskattat av de klienter som fått testa.

Samtliga deltagare på styrgruppsmötet fick möjlighet att klappa och gosa med husdjuret samtidigt som en representant från Region Gotland gav mer information om användning av digitala husdjur. Husdjuret reagerade på röster och vände huvudet mot den som pratade samt viftade på svansen och skällde vid beröring. Mycket intressant.

2019-10-18

Årets företagardag – stor succé för DIG

Årets företagardag på Gotland 17 oktober 2019 gav en fantastisk möjlighet för forskningsprojektet DIG att skapa nya kontakter och att marknadsföra projektets budskap. Förutom mässmonter med hundratals besökare och ett bejublat framträdande med omkring 120 åskådare genererade dagen flera intressenter att bjuda in till dialog angående fortsatt utveckling inom digitalisering och innovation. Ett lyckat event.

Gotlands företagardag 17 oktober 2019

2019-10-01

Marknadsföringsfokus

Nu är vi på god väg med att äntligen uppdatera en ny och fräschare webbsida som ett led i att fokusera på marknadsföring. Vi i projektledningsgruppen ser fram emot att uppdatera med det senaste inom DIG.

2018-11-01

Designforskning: En praktisk introduktion

Digital Innovation Gotlands verksamhet tar sin utgångspunkt i en designforskningstradition vid institutionen för informatik och media. Designforskning sker i tät samverkan mellan akademi och praktik och syftar till att:

• föra in forskningsbaserad kunskap i praktisk verksamhet
• arbeta med digital innovation
• utvärdera leverabler och formulera praktiskt användbara generaliserade lärdomar genom systematisk reflektion

Digital Innovation Gotland (DIG) utgår från och bygger vidare på relationer som etablerades i samband med högre utbildning – det tidigare utbildningsprogrammet Avancerad webbprogrammering och de nya kandidatutbildningarna Digital affärsutveckling och Systemvetenskap. Regionala aktörer har med stort engagemang bidragit till utveckling och genomförande av dessa utbildningar. DIG bygger vidare på dessa relationer med målsättningen att universitetet ska utvecklas från att vara en kompetensförsörjare till att bli en innovationspartner och facilitator för digital innovation.