Institutionen för informatik och media

Texthänvisningen

Innehåll:

Om texthänvisning

Texthänvisningen i Harvardsystemet består normalt sett av författarens efternamn följt av publiceringsår.

De kvalitativa metoderna har under de senaste decennierna fått ett större erkännande (Repstad 2007, ss 11-12).

Du kan också fläta in författarnamnet i texten och ha enbart årtalet i parentesen. Många hävdar att du i så fall fokuserar tydligare på författarens idéer och tankar.

Enligt Repstad (2007, s 11) så har de kvalitativa metoderna …

Praxis varierar mellan olika ämnesområden när det gäller att ange vilken sida i källan som informationen är hämtad ifrån. När du hänvisar till långa texter är det en service till läsaren att ange var i boken din information finns, men du bör följa den praxis som är vanlig inom ditt ämnesområde. I exemplen i denna guide finns ibland sidanvisningarna med. På institutionen för informatk och media vill vi att du alltid anger sidnummer i dina texthänvisningar.

Det är viktigt att det som står i din texthänvisning tydligt pekar på den aktuella referensen i din källförteckning. Det får inte finns minsta tvivel om vilken referens du hänvisar till.

Två eller tre författare

Om det är två eller tre författare ska alla tas med i texthänvisningen. När namnen står inom parentesen kan du använda &-tecknet i stället för ordet ”och” mellan näst sista och sista författarnamnet. Står däremot namnen i den löpande texten (alltså inte i parentesen) skriver du ”och”.

(Hunter, Elias & Norris 2001) eller enligt Fossum, Skantz och Katzeff (1997, ss 25-31) så ...

Fler än tre författare

Om det finns fyra eller flera författare till samma bok skriver du alla författarnas namn första gången du hänvisar till källan och sedan använder du det första namnet och m fl (på engelska används förkortningen et al.) för att visa att det finns flera författare.

(Johnson m fl 2001, s 226)

Utan personlig författare

Ibland saknas personliga författare. Typiska exempel är publikationer från företag, myndigheter, organisationer etc. Dessa har i regel myndighetens eller organisationens namn som huvuduppslag. I många fall kan namnet skrivas i sin helhet, men när namnen är långa och krångliga har de ofta en accepterad akronym som du kan använda i texthänvisningen. Observera att du ska använda det fullständiga namnet första gången du hänvisar till källan och ange akronymen i parentes. I referensen och i källförteckningen är det dock nödvändigt att skriva ut hela namnet.

Första gången måste du ange hela namnet: (International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA)  2007)

Därefter räcker det att du anger akronymen: (IFLA 2007)

Två författare med samma efternamn

När två författare med samma efternamn har skrivit varsin bok som är utgiven samma år, blir det nödvändigt att ta med författarnas initialer för att skilja dem åt. Lägg märke till att placeringen av initialerna beror på om du skriver författarens efternamn inom eller utanför parentesen.

(Ekelund, T. 1999, s 13) eller När T. Ekelund (1999, s 47) hävdar att ...

Flera publikationer av samma författare

Ibland händer det att en och samma författare har två eller flera publikationer utgivna samma år. Då lägger du till a, b, c etc. omedelbart efter årtalet för att skilja de olika referenserna från varandra. Vilken referens som ska ha a eller b är avhängigt av titlarnas inbördes alfabetiska ordning. Detta gäller även webbsidor där du använder samma huvuduppslag för flera olika referenser.

(Lindberg 1912a) och (Lindberg 1912b)

(Uppsala universitets hemsida 2012-06-28a) och (Uppsala universitets hemsida 2012-06-28b)

Om du hänvisar till två olika publikationer av samme författare i samma texthänvisning ska dessa skrivas i kronologisk följd. Även i källförteckningen ska publikationerna placeras i kronologisk ordning. 

(Limberg 1994, 1998)

Antologier

Antologier är verk som består av bidrag från många författare (vanligt är att de skriver varsitt kapitel) och har alltid en eller flera redaktörer. Om du ska hänvisa till ett enskilt kapitel i boken anger du det kapitlets författare i texthänvisningen. Vill du däremot hänvisa till verket i sin helhet ska redaktörens namn anges i hänvisningen. Det ska då också tydligt framgå att det är en redaktör, vilket görs med beteckningen red.

(Francis red. 1971)

Uppslagsverk

När du ska hänvisa till en artikel i ett uppslagsverk ska du ange uppslagsverkets titel följt av årtal, för elektroniska uppslagsverk anger du datum för senaste uppdatering. Det är dessutom viktigt att du i texten anger ditt uppslagsord.

En bibliografi definieras i Nationalencyklopedin (1990) som ... eller Kommunen äger Textilmuseet i Borås (Wikipedia 2010-04-23) …

Längre artiklar i uppslagsverk är ofta signerade. Dessa ska ha upphovsmannens efternamn som huvuduppslag och behandlas som ett kapitel i en antologi. Du anger alltså artikelförfattarens namn i texthänvisningen.

(Hagström 1994)

Verk som består av flera delar

I de flesta fall måste du även ange vilken del av verket som du har hittat information i.

(FASB 2001, vol. 2: s. 128)

Speciella publikationer

Det finns publikationer som är så vanliga att de inte behöver finnas med i källförteckningen. Däremot ska du naturligtvis hänvisa till dem i din text. Typiska exempel här är Bibeln. När du ska referera till Bibeln är det vanligt att skriva utan förkortningar i texten och du ska inte ha någon parentes.

Hos Matteus, kapitel 6, vers 9 -11 läser vi ...

Vid institutionen för informatik och media ska dock samtliga källor du använder dig av redovisas i källförteckningen.

Offentliga dokument

Alla svenska lagar och förordningar finns i Svensk författningssamling (SFS). SFS är dessutom den enda tillåtna källan för just lagar och förordningar. I SFS finns de i kronologisk ordning efter SFS-nummer som består av årtal och löpnummer. Det enklaste och säkraste sättet att referera till förordningar och lagar är att använda just detta SFS-nummer. Ofta använder vi namn på lagarna, som namnlagen eller aktiebolagslagen. Använd gärna dessa namn men ange också alltid SFS-nummer.

Enligt de senaste ändringarna i aktiebolagslagen (SFS 1975:1385) finner vi ...
Angående kommunala entreprenader (kommunallagen 1991:900) gäller ...
Enligt årsredovisningslagen (1995:1554) skall ...

Om du hänvisar till andra dokument som ingår i lagstiftningskedjan anger du dokumentnumret i texthänvisningen. I källförteckningen ska utskottet, partiet eller motsvarande stå som författare. I exemplet nedan finns även förslag till hur det kan stå i referensen.

Skatteutskottet ansåg (2000/01:SkU2) att ...

Skatteutskottet (2001). Internationellt tullsamarbete. Stockholm: Sveriges Riksdag. (2000/01:SkU2)

EU:s lagstiftning kan behandlas på liknande sätt. Alla dessa texter finns i EU:s databas samt i EGT (Europeiska gemenskapernas officiella tidning). För att hitta den aktuella texten behövs uppgift om typ av dokument samt år och löpnummer. De vanligaste publikationerna är direktiv, förordning samt beslut. Använd den beskrivning som finns i det aktuella dokumentet och ta gärna med hela rubriken.

rådets direktiv 2001/29/EG  ...
... Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället ...

EU och Regeringskansliet har även publikationer på sina portaler som inte hör till det offentliga trycket. Dessa refererar du till med såväl texthänvisning som fullständig referens i litteraturlistan.

Citat och illustrationer

Om du använder en illustration eller citerar din källa ska du alltid ange på vilken sida i originaldokumentet bilden eller citatet finns. Det gäller även bilder och citat som du hämtar från elektroniska dokument i den mån sidor anges.

Kortare citat ska skrivas direkt i texten inom citationstecken (" ").

"Citat (lat. cita´tum, av ci´to 'anföra'), ett mer eller mindre ordagrant återgivande av en formulering eller passus från tidigare skrift eller tal." (Nationalencyklopedien 2001-08-15)

Långa citat som består av flera meningar ska skrivas i ett eget stycke med indrag i såväl höger- som vänsterkant. 

Sökningen görs sekventiellt i hela informationsmassan eller i ett index över denna. Indexen kan byggas för alla eller för en del av de fält enligt vilka informationen är strukturerad i databasen. En sådan typ av fält är metadatafälten - metadata beskriver ett dokuments innehåll och förbättrar på så vis möjligheterna att göra mer precisa sökningar. Indexen kan också innehålla alla termer i informationsmassan för fulltextsökning. (Nationalencyklopedien 2001-08-15)

Att hänvisa i andra hand

Du bör undvika att använda dig av andrahandskällor men ibland finns ingen annan möjlighet. Diskutera gärna situationen med din handledare.

När du hänvisar till en källa i andra hand ska båda källorna finnas med i texthänvisningen och i referensen. I texthänvisningen ska du ange den upprinnliga källan först och hänvisa till den författare som du har läst. I exemplet nedan har du läst Rader som i sin tur hänvisar till Doyle.

(Doyle 1994 se Rader 1996, s 72)

Elektroniska dokument

När det gäller hänvisningar till elektroniska dokument ska du alltid ange datum för när du hämtade källan. Datum för inhämtning ska framgå i såväl texthänvisningen som i källförteckningen. Personliga brev (t ex intervjuer eller e-post) anges i fotnot och redovisas under separat rubrik i källförteckningen. Är det däremot att likna vid en publikation, t ex en artikel, skrivs texthänvisning samt referens i källförteckningen.

Vid elektroniska källor saknas ibland huvuduppslag som författare, myndighet, organisation och liknande. Du kan då använda namn på html-dokument, rubrik i textfil, innehåll i ärendefält i e-brev, diskussionsinlägg och liknande som huvuduppslag.

Användning av tecken i texthänvisningen

Följande tecken används i texthänvisningen.

, (komma)

- mellan efternamn och initial i de fall det är nödvändigt att ha med initial: (Ekelund, M. 1999, s 13)
- mellan år och sida: (Ekelund, M. 1999, s 13)
- mellan år om du har flera dokument av samma författare: (Limberg 1994, 1998)
- mellan år och del: (Accounting Standards 1995, vol. 2: s 587)
- mellan författarnamn om de är fler än två: (Hunter, Elias & Norris 2001)

: (kolon)

- mellan del och sida: (Rabe 1998, del. 2: s 356), (Accounting Standards 1995, vol. 2: s 587)

; (semikolon)

- mellan författarnamn (huvuduppslag) när du anger flera källor samtidigt: (Rabe 1998; Accounting Standards 1999)

& (et-tecknet)

i stället för och mellan namnen när det finns flera författare och de står inom parentesen: (Frankelius & Rosén 1993).

Generellt om att referera | Harvardsystemet | Texthänvisningen | Referenser | Källförteckningen


 

Creative Commons-licens Guide till Harvardsystemet by Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet is licensed under a Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 3.0 Unported License. Based on a work at www.hb.se.